Det är en tidi då personen och själen på allvar ska formas. Sextiotalet slår över i sjuttiotal, politiken blir vardag, på S:t Petri läroverk ockuperar några långa, rödhåriga och smala treor aulan och hänger ut ett gigantiskt porträtt på Ho Chi Minh på framsidan av den väldiga stenfasaden så att den kände vietnamesens skägg nästan döljer mottot över ingången till skolan, Varen svenske! Freddan får en nära vän, Anders, som blir hans stigfinnare i litteraturen, och han hittar Hjalmar Söderberg, Jens Peter Jacobsen, Hermann Hesse, André Gide. Allt stöps om. Han ser på sin familj med ny blick, och han ser de sprickor som snart ska bryta den itu. Han ser hur fadern går alltmer ur takt med tiden och hur modern nyfiket försöker springa ikapp den.
    Men allt är inte nytt. Den gamla slitsamma ångesten är kvar. Och den kan fortfarande slå ut med full styrka.
    Som om vi aldrig hade gått här är en fortsättning på Fredrik Ekelunds självbiografiska berättelse fadevår, tack för ljuset, en innerlig och klarsynt utvecklingsroman i jagform.

---

Fredrik Ekelund är född i Uppsala i en läkarfamilj. När han var nio år gammal flyttade familjen till Malmö där han bodde under sin uppväxt. Han arbetade under fem år på ett stuveribolag i Malmö och studerade sedan litteraturvetenskap i Lund och Paris. Han har sedan bott i Frankrike under flera perioder. Han har även arbetat både som översättare och tolk. Numera är han bosatt i Malmö.
    1984 debuterade han med romanen Stuv Malmö, kom!, en frisk och rolig skildring av Malmö hamn och de erfarenheter skolepågen Hasse får göra där. Fredrik Ekelund har sedan dess publicerat både diktsamlingar och romaner. 2003 publicerade han sin första kriminalroman, Pojken i eken, som utspelas i Malmö.

Hos Charles Bukowski år det skitiga ta plats, och det ändrar färg och form och får själ. Därför kallar Einar Heckscher sitt förord för Blomster i en soptunna. Dessa nyöversatta noveller sticker upp ur den amerikanska undervegitationen, står i full blom på bakgårdarna och hyllar den människa som fått sina smällar av livet men ändå stått pall.
    Ensamt på toppen, Satans son, Fem cent, Lösensumman, Döden på eftermiddagen och Galen nog heter några av de 31 novellerna.
    I förordet skriver Einar Heckscher:
    "I Bukowskis noveller gömmer sig ofta ett ursinnigt och ibland rent förtvivlat medlidande, grundat redan i hans vredgade uppväxt, närt och utvecklat under hans bana som diversearbetare och författare.
    Hans hopp är individen, sak samma vem. Han tror på och ser barnet i oss alla, hur medfaret det än har blivit. Samtidigt som han tror på den fria viljan hos sig själv, märker han hur den har plattats till runtomkring honom."

---

Charles Bukowski är en unik författare från USA. Den 9 mars 2014 var det 20 år sedan han avled i leukemi i Los Angeles, 73 år gammal. Under sin sjukdomstid skrev han färdigt sin sista roman Pulp.
    Charles Bukowski föddes i Andernach i Tyskland 1920. Hans mor var tyska och hans far amerikansk soldat. Pappan återvände med familjen till USA 1923, till Los Angeles.
    Han fick sin första novell publicerad när han var 24 år och sina första dikter som 35-åring. Romandebut gjorde han med Postverket 51 år gammal. Vid sidan av sitt skrivande hade han ett otal jobb. Längst var han anställd på Posten i Los Angeles.
    Under sin livstid gav han ut över 40 böcker. Efter hans bortgång i San Pedro, Kalifornien, fortsätter utgivningen, nu förvandlad till en klassikerförfattare.

Den första boken i Atlantis noir, vår nya thrillerserie, är skriven av den franska historikern Dominique Manotti, som belönats med Stora kriminalromanpriset i Frankrike. De röda brigadernas härjningar i Italien på 70-talet utgör berättelsens fond.
    Huvudpersonen Filippo Zuliani är en ung italiensk brottsling som rymmer till Frankrike. För att få en kvinna, minnas en vän och tjäna pengar börjar han skriva en bok om fängelset, rymningen och vad som hände sedan. Men är hans berättelse sann eller falsk? Mot sin vilja snärjs han in i ett intrikat spel med politiska flyktingar, polis och italiensk säkerhetstjänst som kan leda till döden …

---

Dominique Manotti är en av Frankrikes främsta deckarförfattare. Dessutom är hon professor i ekonomisk historia. Flykten, som är hennes första bok på svenska, belönades med Stora kriminalromanpriset i Frankrike.

I Kikarseende tar Edith Pearlman oss med ut i världen, från Jerusalem till London, från Centralamerika till Manhattan och Godolphin, en uppdiktad förort till Boston. Ett ämne som författaren, själv judinna, ofta återkommer till är efterkrigstidens judiska diaspora. Vidsynt och medkännande betraktar hon sin omvärld, med värme, humor och en utpräglad känsla för det absurda skildrar hon sina karaktärer och deras sårbarhet, deras längtan, sorg och glädje.

---

Edith Pearlman, född 1936, amerikansk författare som under mer än fyrtio år skrivit noveller, däribland tre prisbelönta novellsamlingar. Med Kikarseende fick hon 2011 sitt stora genombrott. Kritikerna jublade och jämställde henne med Anton Tjechov och Alice Munro. Pearlman är bosatt i Brookline, Massachusetts.

Staffan Olzon är en legend inom svensk teater. Det var han som tillsammans med Pi Lind grundade och drev Pistolteatern, Stockholms mest uppmärksammade avantgardescen på 1960-talet. Senare blev han chef för stadsteatrarna i Uppsala-Gävle och Helsingborg och regissör och dramaturg vid Riksteatern.
    Innan dess publicerade han två experimentella romaner, Musikaliskt offer (Bonniers 1959) och Två romaner (Norstedts 1963). Den senare boken innehåller de båda kortromanerna "Bartók i Amerika" och "Långt senare". Båda böckerna fick ett mycket positivt mottagande; kritikerna såg fram mot fler romaner. Men Staffan Olzons teaterverksamhet ledde till att han fortsättningsvis bara skrev dramatik. Därför är det en litterär händelse att Staffan Olzon efter mer än femtio år nu återkommer som romanförfattare.

---

Staffan Olzon, född 6 december 1937 i Stockholm, är en svensk författare, dramatiker, regissör och teaterchef. Han är son till översättaren Gösta Olzon.

Vilka är de, människorna som väljer att bosätta sig vid havet? Arkitektens planer för det nya, exklusiva bostadsområdet är storslagna, men materialen lyder inte helt – fönsterkarmarna av sten förblir kalla och fantomgrenarna viner i väggarna. Hamnen är en humoristisk, tragisk betraktelse eller en poetisk satir - en modern saga om Västra hamnen och andra hamnar.

---

Sanna Hartnor är född 1986, bor och verkar i Malmö och Köpenhamn. Hon är verksam som skribent och arbetar även med musik och scenframträdanden.

I sjunde och avslutande delen i serien om Gotlandspolisen Fredrik Broman visar Håkan Östlundh än en gång att han är en av Sveriges bästa deckarförfattare.
    En solig fredag i maj tar Finkalks informationschef Michael Nordborg årets premiärdopp i poolen. När han klättrar upp ur vattnet gömmer sig någon i skuggorna inne i huset. Tre dagar senare kommer hans fru hem från en weekendresa och hittar honom död i en av däckstolarna – bunden och torterad. Ett dygn senare upptäcks en politiker mördad i sin lägenhet i Visby. Hon har skrivit en debattartikel där hon uttalade sitt stöd för Finkalks omstridda kalkbrott på norra Gotland.
    För de anhöriga till offren är det givet att mördaren finns bland den grupp militanta aktivister som försökt sätta stopp för den nya kalktäkten. Fredrik Broman och hans kollegor är inte lika säkra. Gärningsmannen tycks ha planerat morden in i minsta detalj. Det finns varken fingeravtryck, DNA eller andra användbara spår på brottsplatserna. De söker en mördare som har en nästan övernaturlig förmåga att överlista sina förföljare.
    När ytterligare en av de välbärgade villaägarna i området strax norr om Visby dödas ökar trycket från både anhöriga, press och polisledning. Gärningsmannen måste hittas.
    Fredrik Broman, tillförordnad chef för våldsenheten, står mitt bland flyttkartongerna när det första larmet kommer. När hans pappa blir allvarligt sjuk riskerar situationen att bli övermäktig. Allt fler signaler tyder på att Fredriks egen hälsa vacklar. Signaler han ignorerar. Till slut hotar jakten på den hänsynslösa mördaren att kosta honom livet.

---

Håkan Östlundh (född 1962) bor med sin familj på Söder i Stockholm under vinterhalvåret och på Gotland på somrarna. Med sina böcker om gotlandspolisen Fredrik Broman (Släke, Dykaren, Terror, Blot och Inkräktaren) har han blivit en uppskattad och framgångsrik deckarförfattare, utgiven även i USA och många europeiska länder. Han har tidigare varit verksam som journalist och manusförfattare.

Det förflutna hinner alltid ikapp
    Enstöringen Gavin Miller hittas död på ett järnvägsspår under en gångbro. Till att börja med vet inte Alan Banks och Annie Cabbot om de har att göra med ett mord eller ett självmord. Utredningen pekar åt en rad olika håll: Gavin hade femtusen pund på sig då han hittades, man finner droger i hans stuga och några år tidigare har han fått sparken från sitt arbete som universitetslärare efter att ha anklagats för sexuella trakasserier mot studenter.
    När man går igenom de telefonsamtal han gjorde veckan innan sin död hittar man ett som sticker ut, till en lady Veronica Chalmers. Vad kunde outsidern Gavin ha velat en kvinna från samhällets högsta skikt?
    Efter hand leder utredningen Banks och Cabbot bakåt i tiden till 1970-talets gruvarbetarstrejker och politisk aktivism på den yttersta vänsterkanten. Flera personer som figurerar i utredningen har kopplingar dit och frågan är bara om det är där svaret på vem och varför Gavin mördades finns. I takt med att alltfler mörka hemligheter ur det förflutna blottläggs blir det uppenbart att man aldrig kommer undan sin historia och att politikens förutsättningar inte förändrats alltför mycket sedan den tid då revolutionens barn skanderade slagord från barrikaderna.

---

Peter Robinson föddes 1950 i Yorkshire. Efter studier i litteraturvetenskap vid universitetet i Leeds flyttade han till Kanada där han så småningom tog sin examen.
    Robinson bor numera i Toronto tillsammans med sin fru Sheila. Trots att han tillbringat större delen av sitt liv i Kanada utspelar sig hans berättelser huvudsakligen i hemlandet England.

Stämningen i Europa hårdnar. Maffian är starkare än någonsin, narkotikamarknaden mer avancerad och metoderna våldsammare – något som Paul Hjelm och hans kollegor brutalt har fått erfara. Men nu utmanas maffian på allvar, från oväntat håll. Någon är mäktigare, starkare. Någon som i lagens ständigt växande gråzoner kan nästla sig in på Wall Street och samtidigt ta över den växande marknaden för designerdroger. Samtidigt utsätts det lilla svenska bioteknikföretaget Bionovia AB för avancerat cyperspionage. Spåren leder hela vägen till Kina och till en omfattande nätavlyssning – men hur kommer det sig att de utsatta företagen alla arbetar med genetisk forskning? I en hårdnande värld, där maktens spelregler ständigt snävas in, finns det kanske bara en sak kvar att manipulera: människans eget dna.
    Opcop-gruppen har samarbetat ett tag nu. Några medlemmar har ryckts ifrån dem, andra är ärrade för livet. I Stockholm håller Kerstin Holm och Sara Svenhagen fortfarande ställningarna: i Haag märks Paul Hjelm och Jorge Chavez. Övriga medlemmar rör sig runt världen: Kina, New York, Belgien. Och nog har de uträttat mycket, liv har räddats och ligor sprängts. Samtidigt är det några människor, organisationer, som ständigt gäckat Opcop och hela tiden legat steget före. Kommer de att visa sig igen?
    Opcop-gruppen samlar sina styrkor. Det blir en kraftmätning för den stukade gruppen, och kampen mot brottslighet blir personlig – inte minst för Paul Hjelm själv.
    Sista paret ut är den sista, och fristående, delen i Arne Dahls Opcop-svit. Nu gäller det.

---

Arne Dahl förblev en pseudonym under hälften av sin tiobandssvit om Paul Hjelm och A-gruppen. Men nu har ett ansikte tonat fram ur skuggan. Det var i mitten av nittiotalet som författaren Jan Arnald kastade om bokstäverna i sitt efternamn och blev Arne Dahl.
    Jan Arnald (född 1963) är författare, kritiker och tidskriftsredaktör. Under eget namn har han bl.a. gett ut romanen Barbarer (2001), novellsamlingen Klä i ord (1997) och Artur Lundkvist-studien Genrernas tyranni (1995). Han är redaktör för tidskrifterna Artes och Aiolos.